Legends Racing

Ibland händer saker som man inte har planerat, och ibland leder de till något riktigt roligt. Efter min motorcykelolycka 2022 bestämde jag mig för att sluta köra motorcykel. Det innebar också att jag började sälja av min motorcykelutrustning. Bland annat lade jag ut ett par motorcykelboots från Alpinestars på Blocket. En av dem som hörde av sig var Daniel Yasdani. Han köpte dem och vi började prata. Det visade sig att Daniel tävlar i Legends Racing, en racingklass med små, lätta och minst sagt speciella tävlingsbilar. Det ena ledde till det andra och plötsligt hade Daniel bjudit in mig till Gelleråsen för att prova hans racerbil. Den 11 oktober var det dags.

Gelleråsen, en bana med anor

Gelleråsen är en av Sveriges mest anrika racingbanor och invigdes redan 1950. För mig är det dessutom en bana som väcker många minnen från tiden då jag arbetade som teamfotograf för Polestar under STCC-tävlingarna. Jag känner också Richard Göransson väldigt väl sedan många år tillbaka. Och vilken otrolig meritlista han har! Richard är Sveriges mest framgångsrika STCC-förare genom tiderna med fem mästerskapstitlar, 43 heatsegrar och 82 pallplatser. Dessutom har han blivit europamästare i både Formel Ford och standardvagnsracing, varit fabriksförare för BMW Motorsport och Volvo Polestar samt slutat tvåa totalt i det legendariska 24-timmarsloppet på Nürburgring 2013. År 2018 tog han över verksamheten på Gelleråsen Arena.

Inför dagens körning höll Richard en genomgång och berättade bland annat något som kanske inte alla känner till. Det har faktiskt körts Formel 1 på Gelleråsen! Under tre år, mellan 1961 och 1963, arrangerades Formel 1-tävlingar här med några av världens främsta förare på startlinjen. Stirling Moss och Jim Clark hör till dem som vunnit på banan. Visserligen handlade det om tävlingar utanför Formel 1-VM, men det säger ändå en hel del om vilken betydelse Gelleråsen har haft för svensk motorsport.

Legends Racing, små bilar med stora ambitioner

Legends Racing är en tävlingsklass med rötterna i USA. Bilarna är inspirerade av amerikanska modeller från 1930- och 1940-talet, men under de klassiska karosserna döljer sig ren racingteknik. Bilarna är små, lätta och byggda kring ett rörramschassi. Motorn kommer från Yamaha och är ursprungligen konstruerad för motorcyklar. Växellådan är sexväxlad och sekventiell. Ettan lägger man i genom att föra spaken framåt och sedan drar man den bakåt för att växla upp. Vid uppväxling behöver man inte använda kopplingen, men vid nedväxling gör man det. Några moderna elektroniska hjälpmedel finns inte. Ingen ABS, ingen antisladd och ingen traction control. Det är föraren som får göra jobbet.

Min första provkörning av en Legends-bil

Vädret kunde knappast ha varit mer utmanande. Regnet öste ner över Gelleråsen och banan var ordentligt blöt. Jag skulle få köra två pass på vardera 15 minuter. Att sätta sig i en Legends-bil är en upplevelse i sig. Allting är litet, kompakt och byggt med ett enda syfte: att köra fort på bana. Men innan jag ens kunde börja köra uppstod ett problem. Kopplingen! Till skillnad från en vanlig bil finns det i princip inget dragläge att arbeta med. Antingen är kopplingen i eller ur. Det gjorde starten betydligt svårare än jag hade föreställt mig. Första gången slutade det med att bilen fick knuffas igång. Inte direkt den mest imponerande starten på min Legends-karriär.

Legends Racing kräver full koncentration

Väl ute på banan började jag förstå vad Legends Racing handlar om. Den korta hjulbasen, den låga vikten och avsaknaden av elektroniska hjälpmedel gör att bilen reagerar direkt på allt man gör. På en regnblöt bana blir det extra tydligt. Bromsar man för hårt låser hjulen. Är man för ivrig med gasen eller väljer fel växel kan bakvagnen snabbt börja röra sig. Det gäller att vara mjuk, koncentrerad och hela tiden känna efter hur mycket grepp som faktiskt finns. Samtidigt var det otroligt roligt.

Innan jag gav mig ut på banan hade jag dessutom fått en viktig instruktion av Daniel. Om jag skulle snurra och bilen började rulla baklänges måste jag omedelbart trampa ner kopplingen. Anledningen är att startmotorn, enligt vad jag fick förklarat för mig, hela tiden är mekaniskt inkopplad. Om bilen börjar rulla bakåt med växeln i riskerar man därför att förstöra den. Då är det bara att byta startmotor, och jag ville verkligen inte vara orsaken till att den skulle behöva bytas på Daniels bil.

Under en stor del av mitt första körpass var det dessutom gulflagg, vilket begränsade möjligheterna att verkligen utforska bilens kapacitet. Men det gjorde också att jag kunde koncentrera mig på att lära känna bilen. Backspeglarna var små och inte särskilt väl inställda för mig, vilket gjorde det svårt att hålla uppsikt bakåt.

Andra passet i Legends-bilen, nu börjar det lossna

Inför det andra passet hade jag åtminstone börjat förstå hur kopplingen fungerade. Och den här gången lyckades jag faktiskt starta bilen själv. Inte bara en gång, utan flera gånger. Det kanske låter som en liten sak, men efter problemen under första passet kändes det som en riktig seger. Jag började också bli mer bekväm med växellådan och bilens reaktioner. Det är något alldeles speciellt med att köra en så avskalad racerbil. Här finns ingenting som döljer vad som händer mellan däcken och asfalten. Man känner allt. Och trots de svåra förhållandena lyckades jag ta mig igenom båda passen utan att snurra eller köra av banan.

Från Blocket till racingbanan

Det är ganska fascinerande hur saker och ting kan utvecklas. En motorcykelolycka gjorde att jag bestämde mig för att sälja min utrustning. Ett par motorcykelboots från Alpinestars hamnade på Blocket. Daniel köpte dem och bara några veckor senare satt jag bakom ratten i hans Legends-racerbil på Gelleråsen. Det var en upplevelse jag inte hade kunnat förutse. Ett stort tack till Daniel Yasdani för förtroendet att få köra hans bil och för en fantastiskt rolig dag på Gelleråsen.

Teknisk specifikation

Legends Racing

Tillverkare: U.S. Legend Cars International

Chassi: Rörram i stål

Kaross: Glasfiber, 5/8-skala av amerikanska bilar från 1930- och 1940-talet

Motor: Yamaha, 3- eller 4-cylindrig motorcykelmotor

Cylindervolym: 847–1 250 cm³ beroende på motorversion

Effekt: Cirka 125–140 hk beroende på motorversion

Växellåda: 5- eller 6-växlad sekventiell

Drivning: Bakhjulsdrift

Acceleration: 0–100 km/h på cirka 4–5 sekunder

Toppfart: Över 200 km/h beroende på utväxling

Vikt: Cirka 470 kg utan förare

Längd: Cirka 3 200 mm

Bredd: Cirka 1 500 mm

Höjd: Cirka 1 200 mm

Hjulbas: 1 854 mm

Bromsar: Skivbromsar fram, trumbromsar bak

Elektroniska hjälpmedel: Ingen ABS, antisladd eller traction control